Bowie i ordning

Genomför lyssnathon (halvmara) med Bowies Berlin-trilogi (Low, Heroes, Lodger; 1977–78) och funderar på vilka album jag gillar bäst.

Jag får nog dela in dem i fyra grupper – att ranka dem detaljerat går bara inte.

Kategori 1: klassiker på min topp 25-lista

• Aladdin Sane (1973)
• Diamond Dogs (1974)
• Hunky Dory (1971)
• Scary Monsters (1981)

Kategori 2: förnämliga album

• Low (1977) (Uppflyttad idag)
• The Man Who Sold the World (1970)
• Ziggy Stardust (1973)

Kategori 3: bra, men inte helgjutna

• Heroes (1977)
• Station to Station (1976)

Kategori 4: umbärliga

• Lodger (1978)
• Pin Ups (1973)
• Young Americans (1975)

I övrigt

Efter 1981: ointressant (om man inte vill analysera hur en stenrik konstnär går och blir nöjd med livet och bara slutar vara angelägen, trots försök på försök).

Före 1969: ointressant (om man inte vill analysera hur en londonsk svingpjatt som gör tramsmusik plötslig förvandlas till musikaliskt geni).

Livealbumen 1974 och 78 är för övrigt halvkassa.