Kan tänka mig att den är nästan 20 år gammal, den gamla träningsjackan från Helsingborgs SOK som jag sprungit med
- i ur & skur
- i vått & torrt
- över stock & över sten
- i glädje & i sorg.
Okänt antal kilometer avverkade i skog, på stig och på väg. Men nu har den sprungit färdigt: yngre jackor har sedan tidigare börjat armbåga sig in i löpargarderoben och det definitiva slutet för gamm-jackan kom när en elak granpinne slet upp en decimeterlång reva i det tunnslitna tyget.
Farväl, trogne vän. Må du för evigt få löpa på tallmoar, strandhedar, lavhällar, blåbärstuvor och barrtäckta stigar.
{ 3 comments… read them below or add one }
http://www.youtube.com/watch?v=_wVrHbnXnsk&feature=related
Haha, underbart! Vecciha zimarra, senti i slarvöversättning (upplockad från YouTube): Old coat, listen, I remain on level-earth, you must now ascend the sacred mountain. Receive my many thanks. Never did you bow the worn back to the rich and powerful. Philosophers and poets have passed through your pockets, like through tranquil caves. Now that the days which were happy have fled, I say goodbye to you, faithful friend of mine, goodbye.
Äpplet faller inte så långt från päronträt!