Jag var hemma i Viken under påsklovet och besökte då Galleri Hamnen där jag fastnade för Mats Müllers målningar från omgivningarna. Han har helt enkelt avporträtterat min barndoms- och ungdomsvärld.
(Klicka för förstoring.)
Det här är utsikten från vår busshållplats som kallas Fortet eftersom det tidigare fanns ett värn från Per Albin-linjen där. Nere på strandheden har jag lekt, flugit drake och – inte minst – sprungit hundratals gånger. Riktningen för dagen avgjordes vanligen av vindriktningen. Det gällde att ha medvind hem när man var genomsvettig, annars kunde man bli iskall.
Badet vid vår strand är fortfarande utmärkt: lagom Öresundssalt vatten och fin, lagom långgrund och vanligtvis sandig botten. Och ute vid fyren Svinbådan simmar Pappa i världens alla hav.
Badhytterna är ett slags trademark för Viken. De står vackert uppradade som objets d’art på strandheden. Jag kände ingen som förvaltade någon badhytt, så jag har aldrig bytt om i någon av dem … tror jag, i alla fall.
Hamnen i Viken. Här finns en pir från vilken de modigaste kunde dyka; numera är det knappast tillåtet. Vi brukade fiska krabbor med uppbrutna blåmusslor som vi hängde i ett snöre. När vi var alldeles nya i Viken fanns de berömda Vikenråttorna kvar – brunråttor som gömde sig i ett stenparti bakom piren nånstans vilket numera är utfyllt; mitt minne är inte glasklart på den här punkten.
Konstnären Mats Müller bor i Lerberget. Jag har kontaktuppgifter om nån är intresserad av hans konst.
3 svar på ”Motiv från min barndomsvärld”
Vad trevligt att läsa om dina upplevelser i Viken!
Olle har också i ett projektarbete i nian gett Viken ett annat mer naturalistiskt kulturellt ansikte, av typen en djefla håla, när han regisserade och smalfilmade sin klass i de avmålade miljöerna ovan. Den filmen borde visas på en kommande klassträff och kanske också ställas ut som ”happening-event” i någon kulturlokal i hamnen.
Haha – ”Viken, idyllen vid Sundet”. Hoppas, hoppas att den inte har förkommit utan går att spåra upp.