Kategorier
Poesi & cetera

Jekaterinburg den 16 juli 1918, del 1

Jakov Sverdlov har länge funderat över vad man får om man blandar ungdom, skönhet och oskuld. Uppstår samma fenomen som med en färgsnurra i regnbågens färger? Blir det transparent och eteriskt vitt? Eller blir det en sandgrå välling, som tuggat, svalt och uppspytt bröd? Eller en mörkt brunsvart smet som när han blandade alla färgerna från de knyckliga oljefärgstuberna?

En dag när Jakov sitter vid sitt ekskrivbord på bolsjevikpartiets centralkommitté och rafsar runt bland alla foton han fått på folk- och revolutionsfiender fastnar hans blick på fem ofördärvade ansikten: Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och Aleksej.

Darrande av iver ringer Jakov Sverdlov till Jakov Jurovski i Jekaterinenburg.

Forts.

Ett svar på ”Jekaterinburg den 16 juli 1918, del 1”

Ja, nyfiken som alltid funderade jag på faktainnehållet i denna skröna och slog på google:
Jakov Michajlovitj Sverdlov, född 3 juni 1885, död 16 mars 1919, var en rysk kommunist och en av bolsjevikledarna i den ryska revolutionen 1917. Sverdlov ses som en av de huvudansvariga för avrättningen av tsar Nikolaj II under inbördeskriget 1918.
Sverdlov dog 1919 av spanska sjukan. Mellan 1924-1991 kallades Jekaterinburg för Sverdlovsk till hans ära. Även en sovjetisk kryssarklass blev uppkallad efter honom.

”Sverdlov dog 1919 av spanska sjukan”
Rätt åt honom….
Men inte åt honom!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *